Socialtjänsten och dess familjerätt ska utreda för barnets bästa och göra en riskbedömning. Ofta kommer de fram till att barnet ska skiljas från en förälder eller båda sina föräldrar (vårdnadstvister/omhändertaganden).
Men de silar mygg och sväljer elefanter, åtminstone tre stycken.
Bilden ovan visar vad vår research visar är vanligt vid omhändertaganden. Utredningen har inte gjort en sammanställning av föräldrars resurser eller hur de kan frigöras. Istället kommer barn ofta till flera fosterhem (ofta längre och längre bort från sina föräldrar) och handläggarna hos socialtjänsten byts ofta ut. Traumat av vad omhändertagandet innebär, eller traumat med att fortsatt behöva bryta upp från sina nya ”hem” är totalt frånvarande i de 24 utredningar vi granskat. Trots att de aldrig borde vara det. Det är inte barnets bästa.
Om föräldrar har problem med sin föräldraförmåga och utredarna påstår att det finns framtida risker, så kan socialtjänsten rekommendera att barn skiljs från en eller båda föräldrarna i vårdnadstvister eller omhändertagandeutredningar. MEN detta gör de som om det alltid automatiskt är en bättre lösning att skilja barn från sina föräldrar än att ta tag i och lösa föräldrarnas oförmågor. För att skilja barn från sina föräldrar presenteras i utredningarna som en “lösning” som inte ifrågasätts eller ens utreds i de fall vi har granskat.
Trots att de negativa konsekvenserna av sådana ”lösningar” är kända.
Skulle dessa lösningars nackdelar presenteras skulle troligtvis även socialnämndens politiker, advokater och domare inse att dessa “lösningar” istället för att förbättra för barnet kan förvärra för barnet. Då skulle bättre bedömningar nog göras..
Vi har i våra 24 granskningar av utredningar för Barnets bästa, aldrig sett att en analys för:
- Vad det omvälvande ingreppet att skilja barnet från sina ena eller båda föräldrar innebär för barnet – är det verkligen alltid barnets bästa?
- Vad lösningen att skilja barn från sina föräldrar kan innebära i sig
– är det verkligen barnets bästa? - Vad den ”lösningen” kostar – är det verkligen värt det och är det barnets bästa?
Vi ska här skriva om punkt 2. Punkt 1 kan du läsa om här och om punkt 3 senare.
2)
Vad lösningen att skilja barn från sina föräldrar kan innebära
– är det verkligen barnets bästa?
Unicef avslöjade nyss att kunskapen om vården av placerade barn är dålig (”placering” låter som om det är en sak som flyttas från ett ställe och placeras på ett annat. Det återspeglar dåligt det mänskligt svåra – och ibland det trauma och dess utmaningar – när barnen får ett nytt ”hem”).
Unicef undrar: Är verkligen omplaceringarna till någon hjälp? För kunskapen är ytterst liten om barnen och ungdomarna alls blir hjälpta av att placeras utanför hemmet.
Vad som är värre är att de studier som gjorts tvärtom pekar i en annan inriktning:
Att barn faktiskt får det sämre av socialtjänstens omplaceringar.
Dessutom så visar Unicefs rapport på att när barn rycks upp från sina egentliga hem och placeras i fosterhem, så ”bryter” placeringen ofta ”samman”, för att använda utredningens egna ord.
Varför? Jo, för att en del barn inte trivs (men inte är stora nog för att göra något åt det). Andra barn längtar hem och rymmer. Eller för att fosterhemmen inte längre vill eller kan ta hand om barnen av olika orsaker.
Detta innebär att barn kan få många nya fosterhem.
Alltså, kan lösningen med att placera barn innebära att barnet inte bara rycks upp från sitt hem en gång rycks upp från vuxna som de ska anförtro sig åt (föräldrarna den första gången), rycks upp från sitt ”hem”, från sin skola, sina kompisar … utan att denna uppryckning kommer ske flera gånger för dess barn.
Risken med de alternativa boenden som ”bryter samman” har vi inte sett presenterad eller hört talas om i utredningar för omhändertagande av barn vi har granskat. Enligt statistiken är detta icke försumbart, det vill säga drygt 40 procent enligt Unicef.
Oavsett det, så följer socialtjänsten sedan dåligt upp hur det går för barnen, avslöjar Unicefs rapport också.
Det här är en allvarlig problematik för barn som omhändertas. För barn i vårdnadstvister innebär det sällan ett lika stort trauma men de mister ofta inte bara en av sina föräldrar och ett av sina två hem, utan mister även kanske halvsyskon, sina mor- eller farföräldrar (beroende på om det är mamman eller pappan som motarbetas).
Men det var från föräldern med brister i föräldraförmåga de skulle skiljas, inte från sitt familjenätverk. Inte heller dessa konsekvenser analyseras i de 24 utredningar vi granskat.
Alltså, man skadar tilliten och relationen till den ena eller båda barnets föräldrar, de föräldrar som många gånger kan vara de enda som bryr sig om barnet när fosterhemmen byts ut och socialtjänstens handläggare bytts ut ännu fler gånger. De föräldrarnas naturliga pondus och inflytande är sargat.
Borde inte dessa konkreta och kända risker vara med i utredningar för barnets bästa när man vill skilja barn från en eller båda sina föräldrar, istället för att mest fokusera på föräldrars oförmåga?
- I de 24 utredningar vi granskat finns inte en analys över vad själva ”placeringen” eller avskiljandet från en av sina föräldrar i en vårdnadstvist, kan få för konsekvenser för barn. Trots att det är ett riskmoment i sig. Det är inte barnets bästa!
Rättsosäker socialtjänst och dess familjerätt
Vi i Barnets bästa har granskat 24 utredningar för barnets bästa. De har inte mindre eller allvarligare brister utan är så undermåliga att de alla är rättsosäkra. Det innebär att de inte bara bryter mot socialtjänstlagen utan även mot vår grundlags krav på ”saklighet och opartiskhet”. Det är allvarligt. Se till exempel här. Så här ser vår sammanställning ut:
Hur lösa detta?
Tyvärr verkar många tycka att detta är upprörande fel och att så får det inte vara. Men sedan stannar de i tanken. Troligen är du själv eller någon nära dig drabbad av detta. Är det inte så att när något är orätt så är enda sättet att rätta till det att själv organisera sig eller att stödja dem som gör det. Är inte det vad vi kan lära av historien? För media fortsätter att avslöja detta men inget sker.
Så anmäl dig till vårt nyhetsbrev här, kom till våra möten, och bli månadsgivare. Läs om andra sätt att hjälpa till här.
Varmt välkommen i vår konstruktiva kamp!
Barnets bästa