Under februari 2022 publiceras artiklar i riksmedia som SVT, Sverige Radio, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. Artiklarna beskriver hets mot socialtjänsten ifrån olika radikala islamistiska imamer, influencers och andra. Men de olika dreven dränker de viktiga samhällsfrågorna som ingen verkar ställa sig: Är socialtjänstens utredningar av barn rättssäkra? Vad säger vetenskapen?
Här är fyra viktiga frågor att ställa om socialtjänsten och det svenska samhället:
1: Är socialtjänsten utredningar av barn rättssäkra?
2: Vad säger vetenskapen?
3: Kan man lita på domar i vårdnadstvister och för barnomhändertaganden (LVU)?
4: Vad är nödvändigt för att utredningar för ”barnets bästa” ska vara rättssäkra?
Fråga 1: Är socialtjänsten utredningar av barn rättssäkra?
Svar: Nej.
Hur kan man svara så kategoriskt?
Jo, för att kunna göra rättssäkra utredningar behövs utredningsmetoder som vetenskapen funnit pålitliga. Inte utredningssätt som vetenskapen funnit opålitliga. För att få göra en barnutredning måste utredaren förenklat sagt vara socionom. Men socionomutbildningarna bygger inte på vetenskaplig utredningsmetodik.
Dessutom förhåller sig Socialstyrelsen i sina riktlinjer som att vetenskapliga utredningsmetoder i praktiken kan ignoreras. Det gäller exempelvis dokumentationshjälpmedlet Barns behov i centrum (BBIC). Detta kan förenklat sägas förklara VAD som borde dokumenteras men säger inget om HUR det bör göras på ett sakligt och opartiskt sätt.
Om en utredare inte har kompetens i vetenskapliga utredningsmetoder kommer personens ”konfirmeringsbias” avgör vad utredningen kommer fram till. Konfirmeringsbias är en tendens i mänskligt beteende att omedvetet vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar egna uppfattningar. Exempelvis, den som har en negativ självbild tenderar att ta fasta på kritik och inte höra beröm.
Även när utredares konfirmeringsbias avgör, kan utredningens slutsatser bli korrekta:
- Barn som vanvårdas, skiljs från dem som vanvårdar utifrån Lagen om vård av unga (LVU). Det kan gälla vanvårdande föräldrar, vanvårdande familjehem eller vanvårdande Hem för vård och boende.
- I familjer där en förälder är olämplig vårdnadshavare, skiljs barnet från den föräldern och får växa upp med den andra föräldern, som följd av en vårdnadstvist utifrån vår lagstiftning i Föräldrabalken.
Men även det omvända: När utredares konfirmeringsbias avgör kan utredningens slutsatser bli farligt felaktiga:
- Barn som lever tryggt med sin föräldrar eller i ett bra familjehem, kan felaktigt skiljas från dem genom socialtjänstens utredningar. Istället för att barnets bästa skyddas.
- När en förälder som i en vårdnadstvist använder det gemensamma barnet som slagträ mot den andra föräldern, kan barnet felaktigt skiljas från den andra föräldern, utifrån socialtjänstens utredningar. Istället för att barnets och den andra förälderns rättigheter skyddas.
Media har flera gånger skildrat hur socialtjänstens utredningar varit osakliga, partiska, rättsosäkra och hur domstolsbeslut följer dem, vilket motverkar barnets bästa.
Utan vetenskapliga utredningsmetoder kan slutsatserna blir som ett lotteri. Ena gången för barnets bästa, andra gången motarbetas barnets bästa.
Fråga 2: Vad säger vetenskapen om socialtjänstens utredningar av barn?
Tyvärr bekräftar forskning att socialtjänstens utredningar ofta är godtyckliga och rättsosäkra. Se exempel sammanställda på www.vetenskapligutredningsmetodik.nu
TIPS: För den som vill ha en pedagogisk presentation av åtta vetenskapliga och absolut nödvändiga utredningsmetoder i utredningar för barnets bästa, rekommenderas vår bok ”Om grundläggande utredningsmetoder som måste användas för att utredningar för barnets bästa ska vara rättssäkra, sakliga och opartiska”. Boken kan kostnadsfritt laddas ned på vår sajt under menyn publikationer: www.barnetsbasta.org. Här är en direktlänk.
Fråga 3: Kan man lita på domar i vårdnadstvister och för barnomhändertaganden (LVU)?
Sveriges har fyra grundlagar. De fyra är grunden för alla andra lagar samt styr alla myndigheters verksamhet. I grundlagen Regeringsformen krävs att myndigheter som socialtjänsten och speciellt domstolar i sin verksamhet ska säkerställa saklighet och opartiskhet (se kapitel 1 paragraf 9). Detta kallas inom juridiken för objektivitetskravet.
Barnets bästa har granskat många utredningar som alla varit osakliga, partiska och rättsosäkra. När vi 2017 publicerade boken ovan, hade vi granskat 24 olika utredningar utifrån de absolut nödvändiga utredningsmetoderna som experten Bo Edvardsson nämner nedan. Så här illa var det:
Trots bristfälliga utredningar går domstolarna nästan alltid på socialtjänstens rekommendationer. Socialtjänsten anses vara en expertmyndighet och utifrån det har domare och nämndemän en egen konfirmeringsbias, och ignorerar inte sällan den utredningsplikt de själva har.
Vår förståelse är att det inte går att förlita sig på domar i vårdnadstvister och mål där barn omhändertagits, utan att också granska om utredningen bakom besluten är saklig och opartisk.
Fråga 4: Vad är nödvändigt för att utredningar för ”barnets bäst” ska vara rättssäkra?
En av Sveriges främsta experter, säger:
”Myndigheters utredningar får aldrig vara godtyckliga. De måste vara rättssäkra, rättstrygga samt sakliga och opartiska (de två sista kraven kallas ofta av jurister för objektivitetskravet/-plikten).
Detta uppnås genom att myndigheter i sina utredningar korrekt använder utredningsmetoder som vetenskapen funnit tillförlitliga, så kallad vetenskaplig utredningsmetodik.
Dessa utredningsmetoder kan kompletteras men aldrig ersättas. De får enbart kompletteras så att den vetenskapliga utredningsmetodiken, rättssäkerheten, rättstryggheten, sakligheten och opartiskheten inte undergrävs.
Att utreda så kan sammanfattas i ordet rättssäkerhet.
– Motsatsen är godtycklighet.
Om socialtjänsten i utredningar för barnets bästa, rättssäkert kan konstatera att en förälder, båda föräldrarna och/eller deras barn har problem, så kan socialtjänsten i första hand förstå hur problemen har uppkommit genom en så kallad helhetssyn.
Därefter ska socialtjänsten kartlägga de inblandade människornas samt deras mänskliga nätverks resurser för att analysera hur dessa människors resurser kan ”frigöras” så att problemen upphör. Detta bör ske genom en så kallad resurssammanställning och en resursanalys. Frigörandet av människors resurser kan ske informellt och med stöd från socialtjänsten.
Först om/när detta inte löser problemen ska myndigheten inrikta sig på att skilja barnet från en eller båda sina föräldrar.
Men detta under förutsättning att både frånskiljandet och barnets livssituation framöver, på både kort och lång sikt, inte innebär större problem än vad barnet redan har (en risk- och konsekvensanalys måste således genomföras av själva utredningens bedömning för att säkerställa detta).
Se lagstödet för frigörandet av människors resurser och helhetssyn i socialtjänstlagens portalparagraf, lagens förarbeten samt läroböcker om lagen.
Det finns en stor mängd vetenskapliga utredningsmetoder. Varje utredning måste använda några tiotals grundläggande utredningsmetoder och många tiotals till beroende på utredningens inriktning. Många har svårt att känna till metoderna så låt mig förenkla: I utredningar där hänsyn till barnets bästa måste göras så måste minst åtta vetenskapliga metoder korrekt användas i sex korrekt genomförda faser.
De åtta vetenskapliga utredningsmetoderna som korrekt måste användas är:
1) Källkritik kring alla informationskällor inklusive utredarna
2) Precisering av alla påståenden som enligt utredningen är värdefulla
3) Basfrekvens (vanlighet)
4) Alternativa tolkningshypoteser
5) Bestyrkande
6) Systematisk replikering
7) Falsifiering
8) Transparent dokumenterad utredningsmetodik.
Dessa vetenskapliga utredningsmetoder måste korrekt användas i sex faser som också måste genomföras korrekt. De är:
1) Informationsinsamling och informationsskapande
2) Analysfas
3) Riskbedömning för vanvård utifrån en sammanvägning av dess olika områdens risk- och skyddsfaktorer
4) Resurssammanställning och resursanalys för att frigöra människors resurser utifrån en helhetssyn
5) Bedömning
6) Risk- och konsekvensanalys av utredningens bedömning (som därmed påverkas).
Observera också att endast relevant, bestyrkt och systematiskt replikerat underlag får användas i analysfasen och de andra påföljande utredningsfaserna. Annars är socialtjänstmyndighetens utredningsunderlag och bedömning osaklig och partisk (uppfyller ej kravet på objektivitet). Om så inte skett i en utredning, måste den förkastas såsom osaklig.
För att sammanfatta: Om inte en utredning korrekt och minst använder dessa åtta utredningsmetoder i dessa sex faser, så är det faktiskt:
- Omöjligt för en utredning att vara rättssäker, rättstrygg, saklig och opartisk.
- Omöjligt för utredningen att ha arbetat med en helhetssyn för att vara inriktad på att frigöra människors resurser.
- Omöjligt för utredningen att ta hänsyn till barnets bästa.
…
Socialtjänsten är en myndighet som för oss samhällsmedborgare och våra politiker måste kunna redogöra för hur utredningar genomförs med utredningsmetoder som vetenskapen funnit tillförlitliga och rättssäkra, såsom ovan beskrivits.
19 september 2017 | Bo Edvardsson
Docent i psykologi, leg psykolog samt docent i socialt arbete”
OM BO EDVARDSSON: Bo Edvardsson har sedan 1980-talet utbildat i kritiskt tänkande och vetenskaplig utredningsmetodik, skrivit universitetsläroböcker i ämnet, bedrivit omfattande forskning och research inom socialt arbete, granskat över 350 av socialtjänstens utredningar för barnets bästa samt utbildat i ämnet på socionomprogram. Han har ofta intervjuats i media. Se Bo Edvardssons hemsida: www.vetenskapligutredningsmetodik.nu eller sök på www.diva-portal.org med sökord som ”bo edvardsson utred*” (observera *-tecknet efter ordet utred i sökorden).
Barnets bästas krav och paroller
- Vi kräver: Inga godtyckliga ingrepp i barns och familjers mänskliga rättigheter
- Vi kräver: Stoppa socialtjänstens rättsosäkra utredningar!
- Stoppa att domstolar fattar osakliga och partiska beslut!
Vi kan bara stoppa samhällets rättsosäkerhet tillsammans – en för alla, alla för en!
Vad BARNETS BÄSTA står för
- Vi verkar för rättssäkra, sakliga och opartiska utredningar av barn och unga, utförda av socialtjänsten och dess familjerätt, med flera.
- Enbart om socialtjänsten använder sig av vetenskaplig utredningsmetodik i utredningarna, kan man säkerställa rättssäkerhet och ”barnets bästa”.
- Anmäl dig till vårt nyhetsbrev <klicka här>
- Hjälp oss ekonomiskt: Swish: 123 338 98 55